Beslutsångest
Varje gång jag ska till och ta ett beslut så får jag alltid en släng av ångest. Oavsett beslut så drabbas jag av varierande grad av ångest.
Det är som om jag inte litar på mitt eget omdöme. Någonstans har det hänt något med min tro på mig själv som gör att jag bedömer mig som olämplig att fatta beslut.
Jag tror att det handlar mycket om att jag är en person som känner väldigt mycket. Alla mina känslor trängs för det mesta alldeles under ytan hos mig och det gör det svårt att ta beslut baserat på logik eller förnuft.
Jag har också en del olösta problem som ligger min personlighet i fatet när jag ska göra saker. Alla mina rädslor som jag har påverkar mig på så sätt att jag har svårt att avgöra huruvida jag bara är rädd eller om det finns en bra anledning till att jag tvekar om en handling.
Och okej, jag kan acceptera det när det gäller saker som att "Ska jag åka till Tyskland och träffa en person jag bara chattat med eller kan det var farligt." Här är det reellt, det kan vara farligt. Men när jag börjar tveka huruvida jag ska gå ut på restaurang förstår jag ju att jag låter mig påverkas för mycket av mina rädslor.
Poängen jag försöker få fram är att jag ibland inte kan avgöra varför jag inte vill göra en viss sak.
Vi tar ett enkelt exempel. Träning. Vissa dagar är man tröttare än andra, eller håller på att bli förkyld eller kanske har ett jobb som måste göras klart. I mina ögon giltiga anledningar till att stanna hemma från träningen. Men ibland är man bara lat och örk int gå till träningen. Jag har ibland tagit fel och stannat hemma för lathet men också tvärtom, gått och tränat men insett under träningspasset att jag faktiskt inte mådde så bra att jag borde vara där. Just det här är något jag har lärt mig se skillnad på, men det tog mig många år av träning att komma fram till det. Det är även en stor ovanlighet att jag kan särskilja på det. Idag tvekar jag inte längre, en framgång, woho!
Men andra saker, stora livsomvälvande saker eller små triviala saker, dom är inte lika lätta för mig. Varje val jag ställs inför ger mig en mängd tvivel och frågeställningar. Problemet är att jag inte kan sortera upp frågeställningarna som reella eller påhittade av min allt för livliga fantasi.
Kommentarer
Postat av: Shva
Det är svinsvårt. Man får inga färdigförpackade svar i det verkliga livet. Jag tycker att du har gjort goda framsteg som kan avgöra saken vid träning, det kan då inte jag. :)
Det är synd att du inte kan gå till studenthälsan här på LiU, de har hjälpt mig att inse och få redskap att hantera en del tankefällor jag fastnar i. Ibland behöver i alla fall jag hjälp utifrån för att se klarare.
Trackback
