Me, Myself and my Cat ~(=^・・^) ヾ(^^ )

Den andra var min klassföreståndare i 7-9. En lätt töntig man, med samma frisyr och glasögon som då. Det var lite obekvämt. Jag och sambon var inne på CityGross och handlade och så var även han. Jag såg honom men tillfället att hejja kom inte på en gång så då var jag fast i den lustiga situationen att jag försökte göra mig osynlig för att inte behöva hejja alls. Självklart såg jag läraren flertalet gånger till. I en sån stor affär borde jag ha kunnat gömma mig men vid varje ny hylla stod läraren och hans familj. Jag låtsades som ingenting och gjorde allt för att se oskyldig ut. Till slut kommer vi till kassan för att betala. Gissa vad som händer, den enda kö som är kort nog för att vara värd att ställa sig i är den där läraren står ramför oss. Håhåjaja. Sambon som är okunnig om mitt predikamente ställer sig glatt efter läraren. Efter några ångestfylla sekunder säger jag åt mig själv att sluta vara så löjlig och går förbi läraren och hejjar glatt. Han hejjade tillbaka. Ingenting mer med det alls. Sikken toka jag är.

Insert ambitious overachieving post about how your past will always be a part of your luggage no matter how much you think you have matured.