Depp depp

Vissa dagar är livet ljusgrått, ibland till och med ljusblått. Andra dagar, som den här funderar jag på om det ens finns nån mening med att finnas till.

Det finns en bok, Jag vill inte dö, jag vill bara inte finnas till, av Ann Heberlein. Hon lider av sjukdomen bipolär 2 (förr kallad manodepressivitet)  och har skrivit en bok om sina erfarenheter. Nu är jag ganska säker på att jag inte är bipolär 2 men just den meningen talar till mig i dom mörkaste av stunder. 

Egentligen ska jag vara jäkligt glad åt att min koncentrationsförmåga vara i ca tre sekunder så att jag aldrig är nere så djupt någon längre stund. Vem vet hur det skulle sluta. För tillfället är jag räddad av en överdos komplimanger även om dom ytliga bekräftelserna jag får inte längre räcker till. 

Kommentarer
Postat av: Shva

Jag vet vad hon menar, kände så ett par månader i gymnasiet. Men jag tror också att livet skulle vara ganska torftigt om man aldrig funderade över meningen med det. Att tomheten finns där i bakgrunden undanröjer inte möjligheten till att man kan hitta något som känns meningsfullt för en själv - tvärtom. Det behöver inte vara stora saker heller, det kan handla om en promenad på våren i solskenet eller umgänget med någon som står dig nära. Jag tror att en av anledningarna till att många av oss (inklusive dig och mig) blir nedstämda är för att samhällets värdering verkar ligga helt i vad vi uträttar i skolan eller arbetet. Det är ganska fattigt egentligen. Men det är en komplicerad fråga att brottas med. Jag tycker att du ska ge dig själv beröm för att du vågar fundera på en fråga som inte har något lätt eller självklart svar! Även om det gör dig nedstämd just nu för att du inte hittar ett svar, så är chansen stor att du kommer dit så småningom. Om du inte funderar på det alls är det ju kört redan från början. Ge inte upp, jag tror på dig! :)

2009-04-20 @ 10:13:49
URL: http://shva.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0