Min nya last

Honung.

När jag var yngre förstod jag inte alls meningen med honung. Den hade en konstig smak och jag tyckte inte alls om den. Så är inte längre fallet. För nån månad sen köpte sambon en flaska med rinnande honung (säkerligen till nån av alla hans spännande desserter) och jag upptäckte till min förvåning att det var gott! Numer när jag inte har ätit på alldeles för lång tid och blodsockret och humöret ligger i botten så sträcker jag bara ut tungan och klämmer fram en klick honung på tungan. Tada, en ny last är född!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0